Framåt marsch

Nu har kusinerna precis varit här. De är mysiga men många. Blir rätt trött efter några timmar med dem. Svårt att tänka sig att Vilgot kommer vara så där om några år. Att han ska bli så stor. Vårt lilla hjärta som under veckan har börjar säga BA BA, sitta riktigt bra och köra upp rumpan eller överkroppen högt i vädret. Han vill ju framåt men vet inte hur man gör. Arg blir han ibland när han inte når det han vill ha. Nu kämpas det för fullt för att komma framåt men det gör inget om det dröjer ytterligare ett tag innan han börjar krypa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0