Älsklingsvilgot

Har varit bortrest ganska mycket den senaste veckan men nu är jag hemma och ska inte göra mycket alls förrän skolan börjar den 18 augusti. Att vara ute och fara och få lite egentid är ju super härligt men att komma hem är desto bättre.  Känns som det har hänt mycket med Vilgot under de dagar jag varit borta. Han har börjat krypa, en liten egen krypstil har han. Kryper liksom med ett ben och har ett ben under sig eller så hasar han fram och använder bara armarna. Ser himla charmigt ut tycker vi. Nu är han efter oss hela tiden om vi går någonstans.

Snart kommer farmor och farfar hit. Vi ska äta lunch och åka och kolla ut en ytterdörr. Det är deras trettio års present till Micke. Kan väl knappast få något bättre än en dörr, den använder man ju varje dag. Jag har också kolla ut en present till Micke, eller två är det ju. En från mig och en från Vilgot men vad det är det får jag avslöja senare.

Vilgot skickar en stor kram till Linnea och Pontus.

Nu ska jag berätta lite om Vilgot, för det var ju också ett tag sedan. Han är så duktig vår kille. Nu, efter några veckors träning har han kommit på hur han ska göra för att dricka ur pipmuggen. Han vill dricka vatten hela tiden nu, det är verkligen så charmigt. Han har också lärt sig att vår katt heter Shia, när vi säger hennes namn vrider han på huvudet för att se vart hon är. När vi säger hej och hejdå far handen upp, lite okontrollerbart i luften. Snart sitter nog vinkningen där. Sedan några veckor tillbaka har Vilgots joller också utvecklats. Nu är det hela tiden babbababaaabadadadadaaaapapapapa som gäller. Han gillar också att skrika högt och prova rösten. Ofta sitter han och brummar med munnen så att saliven far. Det mesta vi gör är roligt, att få honom att skratta är inga problem. Så det är fullt bus här större delen av dagen. Nu sover han, har precis haft besök av min gamla dagmamma som bor några hundra meter från oss. Hon var här och fikade och lämnade en present till Vilgot så nu är Vilgot alldeles utslagen och ligger och sover med sin lika trötta pappa. Kanske ska göra dem sällskap.

Nu ligger båda mina killar och sover. Vilgot vaknar alltid vid sextiden nu och sedan ungefär en vecka tillbaka är det Micke som tar upp honom. Vid sju brukar min sovmorgon vara slut, då blir jag väkt av min hungriga son. Är så otroligt glad för den där extra timmen jag får sova på morgonen, den betyder väldigt mycket. Nu är det Micke och Vilgots tur att sova lite mer, det behöver de för att orka med dagen.

Jag och Vilgot har en liten lek som Vilgot har börjar tycka är rolig. Den går ut på att jag tar hans tutte i min mun men har tutten åt fel håll. Så brukar Vilgot ta den och stoppa in i sin mun. Nu har han börjat hajja att han kan stoppa tillbaka den i min mun. Så han tar den från mig stoppar in i sin mun och sen tillbaka i min och skrattar högt. Sen gör vi så några gånger. Jätterolig lek tycker vi här hemma. Känns som vi jagar de där skratten hela tiden. Det är ju bara så underbart! Sen har det också börjar bli riktigt populärt med tittutlekar.

Nu har Vilgot vaknat igen, bäst jag går och tar upp honom.

Japp, idag sa Vilgot mamma. Även fast det var joller så känns det ändå som att hjärtat ska smälta. Å det är ju det som är meningen. Genom vårat uppmuntrande utvecklas också språket. Det roliga och lite lustiga är att han faktiskt har sagt Maaaama en gång förut. Gemensant för båda gångerna är att han har varit lite irriterad. Han vet då verkligen hur han ska göra för att nå fram.

Då var det ett tag sedan igen. Har varit så mycket krångel med blogg.se så jag har faktiskt mina funderingar på att flytta. Får se hur det blir. Ska ge det en chans till.

Nu är vi i alla fall friska efter förkylningen. Vilgot har varit så dålig på nätterna, vaknat och gråtit och varit orolig. Nu är det bra igen och vi är laddade med ny energi. Tror att Vilgot har dubbelt så mycket energi nu som innan han blev dålig. Utvecklingen går så fort framåt. Han är som en mask Vilgot, vill inte vara still många sekunder. För att få tag på något han vill ha har han börjar rulla runt på golvet mot det han tycker verkar intressant. Roligt att se hur han kämpar på.  Dessutom har vi börjar stödteckna lite så nu vet han var lampan är när vi tecknar det. Riktigt roligt att se hur snabbt han tar åt sig och lär allt nytt. Någon liten bebis är han inte längre. Nej, han börjar bli stor våran kille :-)

Igår var vi på babykonsert på Folkets hus här i Söråker. Det var riktigt mycket mammor och barn där. Roligt. Så mycket folk brukar det inte vara på babysången på tisdagar. Vi får se på tisdag då det är vanlig babysång igen om det kommer fler än det brukar då. Både Sundsvalls tidning och Dagbladet var och fotograferade igår och idag är vi med på bild i Dagbladet. (klicka här för att komma till artikeln)

Renoveringen går framåt här hemma och vi håller nu på med kontoret och det som ska bli vårat sovrum. Spännande att se resultatet om förhoppningsvis några dagar. Det kommer bli fint.

Vaknade före Vilgot i morse, något som inte tillhör vanligheterna. Hans joller brukar vara vår väckarklocka. Hur som helst var klockan innan sju och jag var pigg. Kort efter mig vaknade Vilgot och var på ett strålande humör. Han sov elva timmar i sträck i natt. Man kan inte få en bättre start på dagen än sin bebis leende. Helt underbart! Skönt att inte känna sig som en gammal disktrasa för en gång skull. Kanske jag bara behöver lägga mig tidigare på kvällarna..hmm. Istället för att somna i soffan skulle jag ju kunna somna i sänge.

Hur som helst. Vilgot har varit pigg och glad hela dagen (nu sover han). Var på babysången i morse och Vilgot sjöng med och var glad, Kollade in och flirtade med andra bebisar. Det är så härligt att se.

Vilgots största intressen nu, innegrejjen på Terassvägen är att fräsa med läpparna så att saliven flyger åt alla håll. Släppa ner saker i golvet och banka saker i bordet tillhör också favoriterna. Dessutom har potatis gått från att ha varit riktigt äckligt till något som verkar väldigt gott.